KG Hammar, Den längsta resan


Äntligen lyfte planet från marken. Som en tung svan höjde det sig sakta från startbanan och palmerna som kantade flygplatsen nästan smekte flygplanskroppen på buken när planet svängde österut. Vi var redan i utkanten av storstaden Léopoldville så snart tog grönskan över under oss. Nu var vi på väg, antingen mot ett slut eller mot en ny början.

Den 17 september 1961 stiger Dag Hammarskjöld på ett plan. Det blir hans sista resa. Några timmar senare hittas resterna av planet i Ndola i nuvarande Zambia. Fortfarande är det inte klargjort om planet blev nedskjutet och i så fall av vem.    

KG Hammar romandebuterar med Den längsta resan. Dag är på väg till kanske sitt svåraste uppdrag som FN:s generalsekreterare. Alla ger honom dåliga odds men han ser ingen annan väg framåt för att lösa konflikten. Han plockar upp sitt påbörjade översättningsarbete, Martin Bubers religionsfilosofiska huvudverk Ich und Du. En utmaning som väcker en djuplodande och existentiell självreflektion.

KG Hammar, född 1943, är teologie doktor och docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet. Mellan 1997-2006 var han ärkebiskop. Han bor i Stockholm.

Recension

Ingalill Eriksson har läst Den längsta resan. Det här är hennes recension.

När KG Hammar, före detta ärkebiskop i Svenska Kyrkan ville skriva en roman om Dag Hammarskjöld, svensk generalsekreterare för FN, tar han sitt avstamp i Hammarskjölds sista dag i flygplanet som sköts ner, men också i Martin Bubers filosofi. I verkligheten bakom Hammars roman finns det faktum att Hammarskjöld höll på att översätta Bubers lilla skrift om ”Ich und Du” från tyska till svenska. Jag och du. Den centrala rubriken är klar. Huvuddelen av manuskriptet ligger nu hemma i bostaden vid Backåkra på Österlen, förutom sju sidor, som han bär med sig på resan. Hammarskjöld befinner sig på resa i Afrika för ett möte med rebelledaren Moise Tshombe. Syftet är att försöka få ett möte och att därmed mäkla fred.

Dag Hammarskjöld strävade efter att pröva och förverkliga Bubers teorier. Man kan också kalla dessa teorier för en typ av religionsfilosofi. Gud är med, när människor möts, i alla fall då möten realiseras på ett positivt sätt. Om det går dåligt, förvandlas ”Duet” till ett ”Det” och människor förvandlas till ting, något man har nytta av eller är rädd för. Det äkta mötet spolieras. Lämna ett tomrum i mötet, säger Buber.

I Hammars roman får vi följa Hammarskjöld ända in i döden. Så här i efterhand kan man som läsare se hur överdrivet optimistisk Hammarskjöld var i sina strävanden att mäkla fred med den maktfullkomlige Tschombe. Men läsaren lämnas också med en fråga: Går det att möta alla människor med samma positiva grundsyn.

Förutom dessa djupa filosofiska frågor lyfter KG Hammar andra vardagliga ämnen. Han kommenterar dagsaktuella politiska dilemman. Författaren tar också upp kontroverser kring Dag Hammarskjölds liv. Hammar avvisar tesen att han var homosexuell. Både nu och då spekuleras om detta, till exempel i en nyligen producerad film. Ensamma män har alltid väckt tankar åt det hållet, något avvikande. Men det fanns i realiteten en kvinna i hans närhet, som han tyckte mycket om och hyste kärlek till. Hammarskjöld var så upptagen med sitt arbete, så det blev ingen utvecklad kärleksrelation. Kanske lyssnade han alltför mycket på sin fars stränga röst. Hjalmar Hammarskjöld var en sträng känd politiker. De ligger begravda på samma ställe, på Uppsala gamla kyrkogård.

KG Hammar kallar sin bok för roman. Den innehåller både fakta och fiktion i form av Hammars egen livsfilosofi. Boken är liten till formatet (128 sidor) och väl värd att läsa.

Sundsvall den 25 september 2024
Ingalill Eriksson

Mer att läsa

Efter Dag Hammarskjölds död i september 1961 fann man i hans bostad i New York ett manuskript med titeln Vägmärken. I ett närslutet brev kallade han anteckningarna för ”en sorts ´vitbok´ rörande mina förhandlingar med mig själv – och Gud”.

Dag Hammarskjölds bok är idag en klassiker. Efter utgivningen 1963 har Vägmärken översatts till en mängd språk – och nya läsare finner ständigt vägen till en av den svenska litteraturens mest säregna tänkare.

”Leende, öppen, omutlig –kroppen behärskad och fri.En man som blev vad han kundeoch var vad han var –ständigt färdig att samla allti ett enkelt offer.

Imorgon skola vi mötas,döden och jag –.Han skall stöta sin värja i en vaken man.”

Dag Hammarskjöld föddes 1905. Han var FN:s generalsekreterare från 1953 till sin död 1961 och ledamot av Svenska Akademien från 1954. År 1961 erhöll han postumt Nobels fredspris.