Eveline Santner har läst Ann Patchetts Det holländska huset.

Det är ett mörkt familjedrama om stark syskonkärlek och ett förlorat hem. En episk händelserik och fängslande berättelse om uppgång och fall, som spänner över flera decennier. Historien om familjen Conroy berättas av sonen Danny, som ser tillbaka på sitt och sin syster Maeves liv i och utanför det mytomspunna hus, som påverkat hela deras familj.

Det överdådiga huset byggdes 1922 och dess utseende beskrivs detaljerat på s15-16. Namnet fick det i folkmun, då de ursprungliga ägarna varit holländare med ett för amerikanarna outtalbart namn, VanHoebeek!

Huset köptes av Cyril Conroy till hustrun Elna, som av någon anledning inte alls tyckte om att flytta in i detta hus. Elna, som av en lika outgrundlig anledning gav sig av från mannen, barnen och huset, för att aldrig komma tillbaka. Danny var då bara tre år och hans minnen av modern bleknade så småningom. Storasyster Maeve, blev sjuk av längtan efter modern och hennes minnen förblev starka och infekterade hela livet. Fadern gifte så småningom om sig men styvmodern brydde sig varken om Danny eller hans storasyster. När fadern dör i en hjärtattack förlorar syskonen allt genom ett testamente, utom möjligheten att få sin utbildning betald. Maeve hade redan fått sin utbldning, men om Danny valde långa läkarstudier, skulle de i alla fall kunna ta ut så mycket som möjligt av det arv, som deras styvmoder hade tagit ifrån dem. Danny ville inte arbeta som läkare, han ville bli affärsman och hyra ut fastigheter, som fadern hade gjort sig stora pengar på. Men Danny är van att göra som storasyster säger och vad leder det till?

Runt syskonen finns ett rikt persongalleri; tjänstekvinnor, den frånvarande fadern (ständigt arbetande), den onda styvmodern och två styvsyskon (i denna berättelse inte elaka), lärare, studiekamrater, arbetskollegor, livskamrat och barn. Många människor som påverkar syskonen med på ytan tillfälligheter, men också med livsavgörande resultat. Så som det är i verkliga livet! Vad styr våra val i en bana, eller är livsbanorna förutbestämda?

Avslut: Jag läser gärna relationsromaner som denna, om förändring, försoning, förlåtelse och förtröstan! Den är lättläst och har bra flyt, trots att läsflödet då och då stoppas upp av onödigt långa och detaljerade beskrivningar. 

//Eveline
Länk till Evelines blogg