Föräldrarnas födelse är en bok som gräver djupt i det moderna föräldraskapets framväxt.
Föräldrarnas födelse handlar om de expertråd som har präglat svenskt familjeliv sedan 1700-talet och om föräldrarollens förändring från självklar auktoritet till kärleksfull kamrat. Men framför allt handlar den om de människor som har levt familjeliv på en spelplan som ständigt har ritats om – och om hur tidigare generationers föräldraskap alltid verkar eka inom oss.
Recension:
Maja Larsson är journalist och författare och nu har hon gett sig in i ett hett och aktuellt ämne. Det handlar om föräldrar och barn och hon gör en historisk genomgång på svensk grund. Jag ser henne som undersökande journalist, som satsat på att dokumentera förhållanden allt ifrån 1700-talet och fram till nu. Det stör mig inte att hon saknar forskarutbildning vid något universitet. Malin Larsson har gjort ett gediget arbete och förhåller sig, som jag kan se, någorlunda objektiv till fakta som redovisas. Men visst kan man ana själva syftet med boken, vilket också framgår av undertiteln: ”250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i.” Det är väldigt vad de lagt sig i, debatterat och gett order. Statliga regler och lagar har presenterats och barn har skilts från sina föräldrar.
Det är stora svängningar och tvära kast genom historien. Ideologierna skiftar och det märks inte minst vad gäller synen på barnuppfostran. Synen på barnen och föräldraskapet präglas också av omständigheterna i landet. Det var länge så att fattigdomen var stor och barnkullarna var jättestora. De fattiga kvinnorna födde barn på löpande band, blev tärda och trötta. Både männen och kvinnorna slet hårt, blev ändå fattiga och hade usla bostäder. Familjelivet blev inte vad det borde vara. Det blev bråk, smuts och elände. Alkoholismen ökade, då männen flydde hemmet och gav sig iväg till krogen efter arbetet. Någon papparoll var det sällan tal om.
Författaren kontrasterar skildringen av denna misär med att beskriva livet i den rika överklassen. Kvinnorna där kunde ta det lugnare, då de hade jungfrur som hjälpte till att sköta barnen, ofta inte så många som i fattigkvarteren. Mellan dessa samhällsklasser fanns bönderna, som befolkade landsbygden och hade en någorlunda bra miljö för barnen, nära naturen, dock inte utan umbäranden. Malin Larsson ger en fin skildring här.
En mycket viktig förändring i föräldraskapet kom i och med preventivmedlen. Från början var det förbjudet med preventivmedel. Flera tongivande personer fick straff och till och med fängelse. Här nämns paret Karin och Nils Adamsson, som drev en affärsrörelse där de säljer pessar och kondomer. Anton Nyström döms för att han håller tal om barnbegränsning. Hinke Berggren får fängelse efter att ha talat offentligt om ”Kärlek utan barn”. Det var så sent som 1910. Frida Stéenhoff nämns också i detta sammanhang. Omkring år 1900 fick hon stor spridning för sitt budskap om barnbegränsning och preventivmedel. Frida verkade via teaterföreställningar, böcker och föredrag och hon slapp fängelsestraff, kanske just för att hon valde dessa vägar för spridning av sitt budskap. Poängen med preventivmedel och barnbegränsning var att kvinnorna, men även mannen och barnen kunde få en drägligare tillvaro. De kunde ha sexuell njutning, utan den överhängande rädslan att bli med barn. Detta är av stor betydelse även idag.
Efter flera historiska nedslag med idéer om perfekta barn och föräldrar och om förvirrade föräldrar på 1970-talet, landar Malin Larsson i dagsläget med curlade barn. Föräldrarna inom den stora medelklassen har blivit som tjänare till sina barn. De passar upp och servar, för att barnen skall bli lyckade exemplar att visa upp och för att de älskar sina barn. Slutklämmen blir att detta är något som alla föräldrar kan enas om, och även experterna på barnuppfostran. Det viktiga i all röra är att älska de barn man satt till världen.
Sundsvall den 13 februari 2025
Ingalill Eriksson
