Djupt inne i Brasiliens bortglömda inland hittar två systrar en gammal kniv under sin farmors säng. De fascineras av dess mystiska kraft och bestämmer sig för att smaka på metallen. Ett infall som kommer att påverka bådas liv för all framtid och skapa ett oupplösligt band mellan dem.

Den skeva plogen är en fascinerande och gripande historia om villkoren för bönderna i Brasiliens fattigaste region, tre generationer efter slaveriets avskaffande. Itamar Vieira Juniors prisbelönta och storsäljande roman förenar magisk realism med en brännande aktuell skildring av sociala orättvisor, rasism och kvinnors utsatthet.

Hyllad som den hittills viktigaste brasilianska romanen det här århundradet, såld till 25 länder och belönad med flera litterära priser. 2024 var Den skeva plogen en av 6 romaner på International Booker Prize’s shortlist.

BOKFAKTA:

Författare: Itamar Vieira Junior
Artnr/isbn: 9789180066471
Förlag: Bazar Förlag
Utgiven: 2024
Sidor: 333 sidor
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Mått (B/H/R): 133/193/26
Vikt: 419 gram
Genre: Skönlitteratur

FÖRFATTAREN:

Itamar Vieira Junior (född 1979) är en av Brasiliens mest kända författare. Han har studerat geografi och har skrivit en doktorsavhandling om afrobrasilianska samhällen som organiserats av ättlingar till slavar som lyckats fly. År 2018 belönades hans debutroman, Torto Arado (Den vassa eggen) med Prêmio LeYa, ett prestigefyllt portugisiskt litteraturpris, och 2020 vann romanen litteraturpriserna Prêmio Oceanos och Prêmio Jabuti.

Itamar Vieira Junior har under arbetet med romanen dragit nytta av sina erfarenheter från sitt långvariga arbete för myndigheten INCRA – som administrerar landreformer i Brasilien – där han fått ta del av berättelser och vittnesmål från den fattiga befolkningen i Bahias inland.

RECENSION:

Boken handlar om de afro brasilianare som bodde och levde i Aqua Negro. De byggde sina hus av lera och vass, odlade sin mat på de små kolonilotter du fick sig tilldelade. Jobbade hårt åt markägarna. Torkan som brände allt de odlat, regnen som spolade bort grödorna tills bara leran blev kvar. Alla var släkt med varandra, kusiner gifte sig med kusiner. Svälten fanns där hela tiden.

Zeca Storhatt kom som ung till Aqua Negra. En lång vandring. Han ledsagades av olika helgon som skyddade honom mot ormar, vildsvin och jaguarer. Gud var hans sanna vägledare. Han kom till Aqua Negra för att starta sitt nya liv. Han blev deras helbrägdagörare och lärde sig allt om kryddor och medicinalväxter och kunde med sina bara händer hela de trasiga människor som kom till honom för att söka hjälp.

Människorna arbetade på fälten åt markägarna med att så och skörda innan de fick en stund över till att ta hand om sin egen lilla trädgårdslott för att kunna skörda det lilla som fanns för att få mat på bordet. Kvinnorna födde barn på barn. Ofta när de arbetade på fälten. Deras män drack och slog dem.
De vuxna är analfabeter. Zeca Storhatt kämpade för att få starta en skola så alla barn i byn skulle få lära sig läsa och räkna.
Systrarna Belonisia, sju år och Bibiana, sex år. Deras lek med en vass kniv orsakade att Beloniia stoppar kniven i munnen för att slicka på den blanka eggen. Hon råkar skära av sig tungan och blir stum för resten av livet.

En delvis hjärtskärande läsning om utsatta människor på grund av hudfärg och fattigdom.

Den får 4/5 i betyg.

/Monica Gullman

PS. Boken är med i Låna&Läs 24/25.