Catharina Ingelman Sundberg, Landet som försvann

Bokomslag Landet som försvann

För drygt 8000 år sedan lever unga Eira i Doggerland nära inlandsisen i norr med sin man Skagii och sonen Ötzi tillsammans med Vidarstammen. När Eira ser att det blir allt varmare och att vattnet stiger anar hon oråd. Men hennes varningar tas inte väl emot, byns nye ledare bannlyser henne och hon måste lämna allt. Efter ett överfall tar hon sin tillflykt till det säsongboende Urdifolket, där hon träffar konstnären och flintsmeden Joar. Tillsammans måste de snabbt få omgivningen att inse vilken katastrof som väntar.

”Landet som försvann” är en historisk roman som baseras på de senaste forskningsrönen om Doggerland, en stenålderskultur som påträffats i havet vid Doggers bankar i Nordsjön.

Bilden ovan togs i samband med Catharinas besök på Bokens Afton den 28 aug 2024, då hon berättade om boken, som även ingår i Låna & Läs biblioteket 24/25.

Läs mer om Doggerland i Wikipedia här.

Catharina Ingelman-Sundberg

Catharina Ingelman-Sundberg har nått fantastiska framgångar med sina böcker och har gjort succé både i Sverige och internationellt. Hennes stora genombrott kom 2012 med den humoristiska feelgood-romanen Kaffe med rån – om pensionärerna som har tröttnat på ålderdomshemmet och ger sig in på brottets bana. Med sina galna upptåg och livsbejakande attityd tar Pensionärsligan nu världen med storm. Boken har hittills sålts till 29 språk och ges ut i 40 länder. Den har varit på många topplistor och legat på första plats i England, Italien och Kanada.

Böckerna om Märtha & co – förutom Kaffe med rån, också Låna är silver, råna är guld samt Rån och inga visor – har väckt uppseende utomlands och Catharina har förutom Norge och Finland bjudits in till England, Frankrike, Brasilien och Förenade Arabemiraten för att berätta om de brottsbenägna pensionärerna. Böckerna om åldringarna som rånar banker och begår brott för att ge pengar till fattiga har fått läsare i alla åldrar och författaren har fans bland pojkar och flickor från 9-14 år lika väl som bland män och kvinnor upp till 100 år.
   Catharina har tidigare arbetat som journalist och marinarkeolog och tillbringade bland annat femton år med att dyka efter vår historia runtom i världen. Hon utforskade allt från vikingaskepp till holländska ostindiefarare och var även initiativtagare till projektet Ostindiefararen Götheborg.

Hon har en rad uppskattade historiska romaner bakom sig, till exempel trilogin Vikingablot, Vikingasilver och Vikingaguld (för vilka hon fick WIDDINGPRISET) och serien om medeltiden med Brännmärkt, Förföljd och Befriad.
För Kaffe med rån har Catharina Ingelman-Sundberg tilldelats italienska Premio Roma med motiveringen:”en glad övertygande kriminalkomedi full med mänsklig värme”. Catharinas skriver på nya böcker samtidigt som hon reser världen runt och berättar om Pensionärsligan. Boken har översatts till 29 språk.

RECENSION:

Platsen är Doggerland. Ett landområde mellan Storbritannien, Skandinavien och kontinenten. Tiden då klanerna fortfarande kunde jaga mammut.

En bok jag sträckläser med stort intresse. Så bra skrivet av författaren, hon har lagt ner massor med tid och forskning på hur folk levde på den tiden. De livnärde sig på att jaga allt vilt i skogarna, de fiskade i havet. Samlade nötter, bär och svamp. Byggde sina hyddor av vass och skinn. Besökte marknader några gånger varje år. Där köpte de och sålde varor, bytte mellan varandra. Skinn, verktyg och smycken.

De levde i frihet och vänskap med varandra och kvinnorna var lika mycket värda som männen. I varje klan fanns en läkekunnig kvinna, någon som gått i arv genom generationer. I Klanen Viderstammen är det Eiras mamma som är den läkekunniga. Hon har lärt upp Eira sedan barnsben allt hon kan om växter som läker, svampar som botar, nu är hon gammal och det är dags för Eira att ta över.

Hon är en skicklig jägare, har en son, Övzi och en make Skagii. Hon har börjar oroat sig över hur vattnet sakta stiger havet. Det bubblar och fräser under ytan. Hettan under sommartid är onormal, stormar och de kraftiga regnen som sopar med sig allt löst. Hon tar upp det med shamanen i byn men han viftar bort det, säger att andarna han har kontakt med kommer att varna och hjälpa dem.

Skagii blir irriterad, tycker hon överdriver och gör sig till. Men hon framhärdar. Till slut blir shamanen trött på hennes tjat och bannlyser henne, Hon får lämna byn, utan att få ta med sin son. Hon ger sig ut i vildmarken, men inser att hon inte kan klara sig själv mot björn och varg. Hon tar sig till Urdefolket och där får hon stanna.

Där träffar hon Joar. Han har sett samma som hon att naturen håller på att ändra sig, vattnet som hela tiden stiger. Något håller på att hända, något de inte kan stoppa. De förstår att de måste ta sig längre inåt land och försöker få med sig andra i klanen. Innan det är för sent.

Författaren är så skicklig på att skriva den här typen av böcker, aktuella men också historiska och här har hon fått med allt. Hennes kvinnoporträtt är starka, en författare jag tycker om att läsa.

Den får 5/5 i betyg för det budskap boken innehåller, att värna vår natur och vår miljö innan allt är för sent.

/Monica Gullman

PS. Boken är med i Låna&Läs 2024/25.