Nu får vi kliva in i sjuttiotalet. Som vi har längtat efter Helena von Zweigbergks andra del i romansviten Drömmar om frihet! 1979 är en omvälvande skildring av ett familjedrama som utspelar sig under just sommaren 1979.

”Vet du varför jag fastnade för dig, Ingrid?”
Ingrid skakar på huvudet. Är det här verkligen något hon vill veta?
”Det finns något trasigt över dig. Något som jag vill hjälpa dig att laga.”

När Ingrid träffar den yngre lärarkollegan Torkel faller hon som en fura. Han är annorlunda än alla de män hon tidigare träffat, öppen, förförisk, omhändertagande och full av 70-talets nya idéer om hur man ska vara och leva. Och Ingrid släpper in honom i sin väl inordnade, självständiga tillvaro som hon har byggt upp under många år efter skilsmässan från Georg. De båda barnen ser på Torkel med stor misstänksamhet. Vem är denne man som stormat in i deras mammas liv och gjort henne så främmande och förändrad? Tom har redan flyttat ut men Johanna, som nyss tagit examen och längtar efter att ta de första stegen in i vuxenlivet, blir påtagligt störd av Torkels enträgna närvaro. Ingrid förstår inte varför Johanna plötsligt är så avig och inbunden.

Torkel borrar sig liksom in i deras liv och verkar tro att han är den som har uppdraget att frigöra dem alla. Och hans krav på öppenhet är både lockande och hotfull.

Ingrid vet att det här är en relation som inte kommer bestå, men hon tänker njuta så länge det varar. Varför kan inte barnen unna henne det?

Det här är en omvälvande skildring av ett tillstånd som lyckas rubba hela familjen i grunden under sommaren 1979.

Ett par frågor till Helena von Zweigbergk

Beskriv tiden Ingrid och barnen Johanna och Tom lever i, hur påverkar den dem?

– Jag är jämnårig med Johanna, Ingrids dotter i boken, så jag minns den tiden mycket väl. Det var mycket prat om att släppa ut sina känslor, att om man bara gjorde det blev allt bra. Många killar var bra på att tro sig veta på vilket sätt kvinnor skulle frigöra sig. Oftast genom att bli ihop med dem. Annars var kvinnorna förmodligen frigida. Det var en tid med många frigörelseprojekt, stor tilltro till att kunna förändra världen. Mycket bra musik och snygga kläder!

– På ett personligt plan har det betytt mycket för mig att närma mig Johanna. Har aldrig skrivit om någon i den åldern tidigare, och jag kunde möta och förlika mig med mig själv, genom henne.

Din förra roman, 1959, utspelar sig 20 år tidigare. Vilka är de stora skillnaderna mellan tiden då och tiden i den nya boken? Finns det likheter?

– Likheten är väl tilltron till positiv förändring. Att allt bara kan bli bättre. Fortfarande pratar man inte gärna om våld och övergrepp i hemmet, sjukdomar, homosexualitet. Hur frigjort det än skulle vara, fanns många tabun.

– Annars är ju den här tiden ett sorts uppror mot hur det var 1959. Allt skulle släppas ut,  som lustar och hår – och slängas ut: obekväma kläder och borgerliga konventioner. Det sker något liknande en revolution mellan de här två tidsepokerna.

Helena von Zweigbergk

Helena von Zweigbergk är författare, radioprofil och programledare. Hon inledde sitt skönlitterära författarskap 2001 med en deckarserie om fängelseprästen Ingrid. Med Ur vulkanens mun (2008) fick hon ett stort genomslag hos både läsare och kritiker och har sedan dess publicerat en rad hyllade romaner, bland annat Totalskada (2018) som också översatts till bland annat engelska, tyska och italienska. Hennes bok 1959: Ingrid och Georg – en kärlekshistoria, utkom 2022, och är den första delen i romansviten Drömmar om frihet, som spänner över en familj i flera generationer. Nu kommer den andra delen i romansviten Drömmar om frihet, 1979 : Johanna och Ingrid – ett familjedrama.

Recension

Urstark familjekrönika och läsvärt svin

2022 inledde Helena von Zweigbergk sin romansvit Drömmar om frihet – ett generationsdrama och då fanns hennes eget födelseår 1959 i fokus. Nu har vi flyttat tjugo år framåt i tiden till 1979 och undertiteln är Johanna och Ingrid. Ett familjedrama. Det här är en urstark familjekrönika där vi kommer komplexa människor och deras relationer nära och samtidigt texter som fångar det generella i en värld av förändring där könsroller utmanas, drömmar väcks, krossas och återuppstår på andra sätt, relationerna mellan det privata och det offentliga omförhandlas i nya föreställningar om familjen, det givna sättet att leva förlorar sin trygghet i sökandet efter något som kanske kan vara emancipatoriskt, frigörande på vägen mot något annat, oklart vad. Kanske frihet, men vad är det? Kvinnor finns i centrum men här finns också starka mansroller. I den förra boken kunde man faktiskt känna en del sympati för Georg i hans famlande försök att finna en ny mansroll för en ny tid; han kanske inte lyckas så bra men försöker ändå. Någon sympati går däremot inte att känna för den manliga huvudrollen i den nya boken, den självsäkert moderna mannen Torkel vilket inte beror på att han skulle vara orealistisk, jag har träffat på en del Torklar i mitt liv, men han är ett föraktligt ärkesvin, ett riktigt läsvärt ärkesvin.

Läs hela Anders Kapps recension här.