Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. 

I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding.

I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?

Ett bildrika reportage om svensk brukshistoria på nästan 400 sidor. Omslaget visar den vackra Herrsmedjan i världsarvet Engelsbergs bruk i Västmanland, vars fascinerande historia är en röd tråd i boken. Utblickar görs även till andra delar av riket, såsom Uppland, Värmland och Norrlandskusten. Ett skickligt team står för produktionen, däribland Patric Leo, som svarar för formen, och Bengt Wanselius, som har utfört ett enormt arbete med insamling och redigering av bilder – en extra pärs under pandemin då arkiv och museer har varit svåråtkomliga.Fotograf Lena Granefelt har tagit många av de nutida bilderna, och även författaren bidrar med några motiv, bland annat från Pershyttan. Boken ingår i serien ”Perspektiv från Engelsbergs bruk”, som även inkluderar böcker om tapethistoria, kakelugnar och naturalier.

Recension

Läs Susanne Holmlunds recension i Sundsvalls Tidning, 2023-01-23 här.