Att ta i och sjunga “hej” i inledningen på tomtegubbevisan höjer humöret. Hej tomtegubbar, slå i glasen och låt oss lustiga vara!

När jag längtar till julafton, är sången vid julbordet en av de saker jag ser fram emot. Jag blir glad bara av att skriva om det nu. Och jag verkar inte vara ensam. Hej tomtegubbar är en av våra populäraste dryckesvisor.

Melodin är enkel och används till många andra texter. Min morfars favorit var den som börjar ”Tänk om jag hade lilla nubben på ett snöre i halsen.” Och det lockar ofta fram ett skratt när någon lite lagom dialektalt tar upp ”Hej bonnapôjkar ifrån slätten, emellan Vänern och Vättern”. 

Visst går det att googla texterna och sjunga från mobilen. Men bortsett från att det hör till dåligt bordskick att ha telefonen framme, så är det också ofta svårläst på skärmen. Bättre då att ha en sångbok eller ett häfte. Att skriva nya texter till lättsjungna melodier och kopiera upp sånghäften till gästerna är inte bara praktiskt, det ser fint ut också. 

Hej tomtegubbar passar inte bara till nubben. Det är också en barnvisa. Melodin är en frejdig polska. Samma sorts melodi som till exempel ”Räven raskar över isen” och ”Vårvindar friska”.

I själva verket började Hej tomtegubbar som en lek. De första nedtecknade noterna till melodin är från tidigt 1800-tal. Då sjöngs den inte till bords utan som en sånglek. Kanske dansade man till. Den moderna texten och skålvisan tillkom först cirka 100 år senare.

Christina Mattsson, känd bland annat från program i radion om folkminnen och som tidigare chef på Nordiska museet, har skrivit åtskilligt om svensk sångtradition. Om Hej tomtegubbar skriver hon att textens äldsta historia är okänd, men hon spekulerar i att den skrivits i studentmiljö: “Länge var gårdstomten ett i högsta grad påtagligt väsen för många. Övernaturliga väsen krävde respekt och förlöjligades inte gärna i en visa.”

Jag letar upp Hej tomtegubbar i boken ”Barnens julvisor”. Det är en bok med 15 klassiska julvisor, fina illustrationer och texter, men också med en musikspelare. Man trycker på en knapp och lyssnar. Alla låtar går att spela upp, och så får man höra barn och vuxna som sjunger.

I boken har Hej tomtegubbar två verser. Den andra börjar ”Hej tomtegummor”. När raderna “En liten tid, vi leva här, med mycket möda och stort besvär” ska sjungas så är det först tomtefar och sedan tomtemor som tar ton. Det låter som om de har det lite besvärligt med julstöket hemma. För julfridens skull tror jag att vi alla ska försöka hjälpa till lite extra i år.

God jul och Gott nytt år!
/Patrik

Vill du regelbundet få Patriks Bokonsdag mejla kommunikation@norstedts.se