Hej!

Det är önskelistornas tid. På messenger får jag listor från barnen, som numera är vuxna, med roliga och rimliga förhoppningar. Önskelistorna avslutas alla glatt med: ”en bok”.

Visst, de vet att jag jobbar med böcker, men de vet också att en bok är en mycket bra julklapp.

Det finns psykologisk forskning på julklappar (och presenter överlag) som visar att presentmottagaren är som mest nöjd när den får något den önskat sig. Att tänka utanför boxen som givare, och ge något kreativt och oväntat, är inte lika uppskattat som att följa önskelistan.

Här finns en motsättning. För det är oemotståndligt som givare att tänka lite extra, och  ge något som överraskar och är annorlunda. Kanske är det för att man vill visa att man verkligen bryr sig. Att visa att man förstår vad någon behöver borde ju vara fint.

Kanske är bokpresenten lösningen på det till synes olösliga problemet. Den gör det möjligt att tillfredsställa båda parter. Om önskningen är “en bok” finns det ju stort utrymme för givaren att vara kreativ och oväntad när det gäller val av bok.

Nu är det inte alltid lätt att vara kreativ. Hur ska man egentligen veta vilken bok som kommer att uppskattas? Ett knep är att följa strömmen.

Önskelistornas högtid sammanfaller med peaken för årsbästalistorna. Medierna fylls med uppräkningar av vad som varit allra bäst, roligast och finast under året. 

De två sorternas listor har olika tidshorisonter. Önskelistan tittar framåt. Den är en dröm om något som man hoppas ska hända. Årsbästalistan tittar bakåt. Den är en betraktelse över det som varit. Det gör att den listan ganska snart blir ointressant. Efter att man läst den är den passé. Önskelistan lever längre, åtminstone till julafton. Ändå möts de två listorna. Årslistan visar vad som är populärt, och därför troligen önskvärt.

Att få en populär bok leder också till att man deltar i en gemenskap. Om klapparna under granen styrs av listorna, då är chansen stor att det också blir snackisen efter jul. Och det är väl ändå det roligaste och mest tillfredsställande för både givare och mottagare. En klapp som man pratar om och en upplevelse som man delar med andra.

Jag inser att det är just det mina barn har fattat när de önskar “en bok, såklart”.

/Patrik

PS. Nästa vecka är det årets sista bokonsdag. Och då med julkviss. Missa inte det.

Vill du prenumerera på Patrik Hadenius Bokonsdag, skicka ett mejl till kommunikation@norstedts.se