Maud Granholm har läst Helén Wighs bok, Järnmärkt. Här är hennes recension.

Året är 1858 och vi befinner oss i de mörka värmlandsskogarna. Carl Steen är uppvuxen på en gård strax utanför Brattås och har nu packat sin ärvda kappsäck för att bege sig till födelseorten Persberg vid Högbergsfältet. Fadern har gått bort och efterlämnat en gård som inte burit sig på många år och hans sista ord följer nu Carl på vägen. Kanske kan de ge honom en förklaring på de frågor och nattliga drömmar som han burit med sig från barndomen. Han minns inte mycket av sin döda mor, men hade hon verkligen blivit mördad som fadern antytt på sin dödsbädd? Kanske fanns det ändå en förklaring till de mardrömmar han burit med sig under alla år. Carl får ingen ro, nätternas maror och alla frågor driver honom till att söka efter sanningen. Med falsk identitet tar han nu arbete i den smutsiga och farliga gruvan. Genast förstår han att det inte bara är gruvan som gäckar och utgör en fara. I sitt sökande upptäcker han att det finns mer än en sanning. Där släggorna ekar lurar döden och ingen går säker. 

När eldarna brinner vaknar han till liv.
Han kommer med svarta ögon och glödande eld
och när han håller upp cirkeln av guld är andetagen räknade. 

Järnmärkt är en historisk spänningsroman med inspiration från Högbergsfältet strax intill författaren Helén Wighs barndomshem Persberg  i Värmland. I sin debutbok bjuder hon på spänning, våld och mörker, men också på vänskap, kärlek och hopp om att sanning och godhet vinner i längden.  

Karaktärer och miljöer är väl beskrivna och dramatiken byggs upp på ett spännande sätt. Författarens research och egna upplevelser där handlingen utspelar sig gör berättelsen trovärdig. För generationer i nedstigande led visar historien hur gruvdriften fungerade och vilka faror som lurade i gruvgångarna, men också på 1800-talets klassamhälle med orättvisor, skändningar och översitteri. De odrägliga förhållandena i gruvorna ledde till att landets första gruvstrejk ägde rum i Högbergsfältet år 1869. 

När jag läser om den höga klockstapeln och miljöbeskrivningarna däromkring, är det lätt att få en inre bild av utsikten över sjön Yngen och den natur som ligger kring gruvorna och odlingsområdet. Jag kände att jag måste läsa på mer om gruvarbetarnas bostäder som visade sig vara av den enklaste form av ”jordkulor”. De låg till största delen ingrävda i sluttningar och hade därför minst tre väggar och golv av jord. 

Handlingen drivs hela tiden framåt, vilket gör att det är svårt att lägga boken åt sidan. Det enda jag ser som mindre positivt är de frågeställningar som karaktärerna ställer sig själva, eftersom de stör rytmen i min läsning. Några exempel är, ”Vad hade nyss hänt?”, ”Vad hade han tagit sig till utan alla dessa minnen?”,  ”Var det ren tur att han överlevde? ”. Kanske är det en petitess, för det är en välskriven bok med trovärdiga samtal där de slagfärdiga dialogerna för handlingen framåt på ett mycket intressant sätt. 

Järnmärkt är en arbetarhistoria från en svunnen tid, ett tidsdokument som är viktigt att bevara. 
Tycker du om när historia blandas med spänning så är det här en bok för dig! 

(Information och bilder från Högbergsområdet finns på Länsstyrelsen/Värmlands hemsida)

Maud Granholm 

Författaren

För Helén Wigh har skrivandet alltid varit en del i hennes liv. Viljan att fängsla sin omgivning i berättandets konst är något som alltid funnits där i den stora familj hon växt upp i, bosatt i den lilla gruvbyn Persberg med cirka 300 invånare, belägen i Filipstads kommun, Värmland. I barndomshemmet med enbart den omgivande skogen som närmsta granne, fanns mycket tid under uppväxtåren att ströva runt i skogarna och se spår av människor som en gång levt där. Fantasin fann inga gränser och att försöka föreställa sig vilka människorna var bakåt i historien, har hon tagit med sig in i skrivandets värld. Ett skrivande där olika människoöden tar plats och som andas spänning.

Under våren 2021 debuterade Helén med spänningsromanen Järnmärkt.

Sedan hon utbildade sig till lärare bor hon kvar i utbildningsstaden Karlstad tillsammans med sin make och tre barn. Hjärtat finns dock alltid kvar i hembyn Persberg.