Jag ser det i min kollegas ansikte innan hon ens rört en muskel.Hennes ögon lenas, hon vispar med fingret över mobilen för att hitta det jag redan vet att jag inte vill se. Ultraljudsbilden, dess svartvita prakt och suddiga löfte om en obeskrivlig framtid. Livets mirakel , svarar jag, grattis. Jag tar lätta, korta andetag och fokuserar på mitt leende (bredda munnen). Det viktiga i sådana här sammanhang är att inte andas för djupt och nå känslocentrum. Jag andas så ytligt att mitt blod nätt och jämnt syresätts. Sväljer oljig ultraljudsgrädde och gör munnen bred.
Monika Bengtsson föddes i en familj och växte upp i en annan. Av ren duktighet har hon klarat skolan, undvikit det närmast genetiska alkoholberoendet, doktorerat i mytologi, köpt bostadsrätt och fått en forskartjänst på Stockholms Universitet. Hon skulle till skillnad från sin biologiska mor bli en bra mamma. Om hennes kropp någonsin blev gravid.
I krisen som sammanfaller med hennes sista IVF-försök börjar Monika nysta upp historien om sin biologiska familj. Vem är hon? Och om hon får ett barn, vad kommer det att brås på? En släkthistoria som ingen någonsin berättat för Monika tar henne till platser hon aldrig tänkt sig och tankar hon aldrig haft. Blir till mytologin om henne själv.
Ljudet av fötter Första Monikabok är del ett i romansviten om Monika. Det är en fängslande roman om det sociala arvet, om föräldraskap och svek, hopp och meningen med livet, berättad med Sara Lövestams karaktäristiska humor och värme.
Författaren
Sara Lövestam är född 1980 och arbetar som författare och föreläsare. Sara Lövestam är språkvetare och utbildad lärare, och har tidigare arbetat som sfi-lärare. Hon har skrivit krönikor för bland annat QX, Lärartidningen och Språktidningen, och tillsammans med Patrik Hadenius utgör hon tv-inslaget Språkakuten i Nyhetsmorgon i TV4. Hon är också ständig domare i radiotävlingen Lantzkampen i P1, och har gjort flera språkprogram för tv.
Våren 2009 vann hon tävlingen Bok-SM med sitt manus för debutromanen Udda. Sedan dess har hon utkommit med ytterligare sju romaner som alla har fått ett fantastiskt mottagande av läsare och recensenter. Med grammatikboken Grejen med verb nådde hon många nya språkintresserade läsare. Sommaren 2015 utkom hennes första ungdomsbok Som eld på Lilla Piratförlaget och året därpå skrev hon sin första barnbok, Skarven.
Bibliografi:
Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik, 2019
Under mattan, 2018 (Lilla Piratförlaget)
Gruvan, 2018 (Lilla Piratförlaget)
Grejen med ordföljd, 2018Finns det hjärterum, 2017Grejen med substantiv och pronomen, 2017Luften är fri, 2016
Skarven, 2016 (Lilla Piratförlaget)Önska kostar ingenting, 2015
Som eld, 2015 (Lilla Piratförlaget)
Sanning med modifikation, 2015
Grejen med verb, 2014
Hjärta av jazz, 2013
Tillbaka till henne, 2012
I havet finns så många stora fiskar, 2011
Udda, 2009
Recension
Caroline Nilsson har läst boken: ”Ett hjärtslag. Två hjärtslag. Och där någonstans emellan sitter jag”
Vi får möta Monika ”Monkan” Bengtsson i hennes sökande efter vem hon är i glappet mellan universitetsläraren hon spelar och barnen hon hittills inte fått. Följa hennes väg att nysta i släktklenoder och tavlan av relationer. Kika in i hennes harmoniska hem (obs! utan allmogekomplex), stöta på den religiösa katten Stina Jankell och förstå att man kan vara uppgiven utan att ge upp. Här förtäljs om Roffe 32, tokiga förfäder och brokiga modersband. Förväntan på livet möter sorg över framtid. Hopp kapplöper med förtvivlan. Egna drömmar tärs av verklighetens tomrum. Det dryper decilitrar av besvikelse och förklaras om världens begripligheter. Vem är hon? Och hur hamnade hon här?
För mig är detta en bok som fångar glipan mellan verklighet och hopp. Mellan förväntan och faktum. Som både visar och vrakar i nyanserna kring frågan om livets varför bortom norm och ”Svenssonliv”. En berättelse som ringar in ett töcken av skam och i stället ristar fram ett hopp.
Författaren prickar orden med skärpa, spräcker varje tänkbar känslobubbla och får det att spritta till i mig av ordlig lycka. Det är levande, rappt och skapat med yttersta elegans. En fröjd utan gräns!
Jag kraxar fram mina valrosskratt, håller tårarna tillbaka och rodnar av språklig förtjusning. Sällan har en enda läsning skapat sådan kakofoni av känslostorm, och om det var värt det? Alla gånger.
Och nu då? Aningen knäckt av fascination lommar jag från mitt besök i Monikas värld. Tankarna svärmar och längtan efter fortsättningen stiger.
Och där någonstans, i mitt tillstånds ingenstans slår sig läsupplevelsen till ro genom ett leende.
Ett hjärtslag. Två hjärtslag. Till slut är bara kärleken kvar. Och där slår mina hjärtslag för denna läsupplevelse.
Caroline Nilsson
@carolinesbokhylla
