Bengt Ohlsson, Pengarna

En dag på väg hem från skolan hittar Henrik en portfölj slängd i ett dike. Han blir nyfiken på vad den kan innehålla, och tar med den hem och bryter upp låsen. När han öppnar portföljen blir han alldeles förstummad.

Den är full av sedelbuntar! Han bestämmer sig för att inte säga något till någon, och han fortsätter hålla väskan gömd i sitt rum.

Plötsligt kan Henrik köpa allt han önskar sig, och när hans bästa kompis Johan tappar bort sin nya mobil vill han gärna hjälpa honom. Samtidigt vågar han inte berätta om pengarna för någon, eftersom han är rädd att de ska tas ifrån honom.

Detta är en bok om att få det man önskar sig allra mest, men inse att det inte betyder att allt blir som man har tänkt sig. En bok om krocken mellan dröm och verklighet, och om hur tungt det kan vara att bära på en hemlighet.

Med böcker som ”Gregorius”, ”Rekviem för John Cummings” och senast, ”Midsommarnattsdrömmar”, har Bengt Ohlsson tilldelats utmärkelser och vunnit en stor läsarskara. Han skriver även i dramatik och krönikor. Det här är Bengt Ohlssons första bok för unga läsare över 9 år.

Recension

Rebecka Åhlund från Borås Tidning recenserar Bengt Ohlssons bok här nedan.

När Bengt Ohlsson debuterar som barnboksförfattare är det med en ålderdomlig grundhistoria om en nioåring som hittar en väska full med kontanter och drabbas av moraliska kval.

En ledsam symbolik vilar över Bengt Ohlssons debut som barnboksförfattare. Pojken Henrik hittar en portfölj full med cash, funderar ett slag på huruvida han ska gå till polisen med dem eller inte men låter bli. Sedan bestämmer han sig för att använda dem till bakelser och för att köpa en ny telefon till sin bäste kompis som just tappat bort sin.

Med tanke på att det knappt finns kontanter i Sverige längre, bara detta Swish, och med tanke på att just mobiltelefonerna är det som får vuxenvärlden att förtvivla över barns ointresse för att läsa böcker… Henrik vill använda något som inte finns för att underbygga läs-civilisationens förfall. Dessutom ätande bakelser i en tid när alla barn helst blir höga på dubiös energidryck.

En bra grej är att portföljfyndet inte urartar till en detektivhistoria kring varifrån pengarna kommer, utan ångest över att kanske bli upptäckt, avkrävd en förklaring och fråntagen sin skatt. Drömbilden av att kunna shoppa vad man vill visar sig ha skuggsidor – men utan att läsaren blir skriven på näsan med klander av konsumtionssamhället. Av skatten blir det dock inte ens en tumme.

Jag är särskilt förtjust i att Henrik inte tycker om sin hund. Denna tjatiga klyschbild vi har av barn och deras djur som bästisar är destruktiv och osann. Många barn tråkas sönder av sina marsvin eller vad de nu lyckats förhandla sig till. Man vill ha en häst, man får en dvärghamster som bara är vaken på natten och knappt verkar känna igen en. Som Henrik tjatat, och nu morrar hunden så fort den ser honom. Det är inte ens en särskilt tjurig hund; alla andra verkar den gilla.

Sin vana trogen från vuxenlitteraturen rotar Bengt Ohlsson runt i det som är obekvämt och skavigt. Den lite Kalle Blomkvist-ålderdomliga bilden av en portfölj full med pengar leder till intressanta och tidlösa moraliska frågeställningar på rimlig nivå. Lättläst, engagerande, lagom komplicerat på ett ärligt sätt.

Recensionen publicerades i DN söndag 20 mars.